Projekt

Aktuella case/projekt


Med utgångspunkt i slutanvändarens behov och önskemål arbetar vi med ett flertal olika case eller projekt utifrån den struktur och samarbetsform som vi har utformat inom testbäddsprojekt Smarta äldre. Arbetet med respektive case/projekt sker utifrån vår process som involverar aktuella personer och funktioner på vägen mot test eller implementering. Målet är att de produkter, tjänster, system eller innovationer vi arbetar med ska gynna slutanvändaren (äldre och funktionsnedsatta), men också medarbetare, anhöriga och andra involverade personer. Här nedan listar vi några av de case/projekt vi har arbetat med eller arbetar med just nu.

Assistep

AssiStep är en norsk innovation för bostadsanpassning och fallprevention. Den är en ”rollator för trappan”, som ger äldre och personer med nedsatt rörlighet och funktionshinder stöd att själv gå upp och ned i trappor, så att de håller sig aktiva och oberoende och kan bo kvar hemma längre. Som hjälpmedel kan även arbets- och fysioterapeuter, ergonomer och sjukgymnaster använda AssiStep i fallpreventivt arbete och inom rehabilitering.

Genomförande
AssiStep önskade samverka med organisationer och myndigheter i kommuner och landsting som arbetar med bostadanpassing, äldrevård, fallprevention, handikappsstöd och fysioterapi, som t ex hjälpmedelscentraler och arbets- och fysioterapeuter. De ville också ha kontakt med potentiella användare/brukare och personal för att utvärdera behoven av produkten och på vilket sätt dessa kan tillgodoses.

Genom att testa produkten via Smarta äldre, hoppades företaget på en verifiering av nyttan av produkten både för fallprevention, hjälpmedel samt som stöd i rehabilitering och fysioterapi. Ett syfte var att säkerställa funktionalitet och användarvänlighet med produkten AssiStep ”en rollator för trappor” för personer med nedsatt rörlighet och funktionshinder.

En workshop genomfördes på Markbackens dagrehab under en eftermiddag i nov-15. Deltagare var personal (sjukgymnaster) samt medarbetare från Bostadsanpassningen. Totalt ca 8 personer testade trapplösningen och utvärderade i grupper. Därefter fanns trappan tillgänglig under några dagar för andra personer som ville testa. Ytterligare två medarbetare från hemstjänsten samt 2 äldre/funktionsnedsatta testade och svarade på en utvärderingsenkät.

iHug

Genomförande
Inom Smarta äldre startade våren 2015 ett forskningsprojekt tillsammans med CloudEnablers och forskare från Handelshögskolan, Örebro universitet.

Produkten iHug är ett passivt trygghetslarm och en kommunikationslösning som syftar till att öka tryggheten för äldre som bor själv hemma samt den äldres anhöriga. Syftet med studien var att undersöka hur iHug upplevs av äldre och deras anhöriga med hänsyn till: trygghet, nytta, användbarhet och integritet. Efter en första ”expertutvärdering” installerades produkten hos 5 äldre/anhöriga och en användarutvärdering gjordes. Därefter gjordes ett pilottest på en grupp bestående av 10 personer i åldern 65+.

Tidsplanen för projektet var ca 4 månader och innehåll 3 utvecklingscykler. Efter förberedelser med expertutvärdering, användarutvärdering samt etikansökan så hölls ett informationsmöte och 5 testsiter identifierades. Ursprunglig testperiod var maj – oktober, men den förlängdes ngt. Datainsamling skedde genom intervjuer, dagbok, support samt scenarier/observation.

Användarupplevelsen dokumenterades utifrån frågor såsom:

• Är produkten intuitiv och enkel att installera, montera och använda?
• Saknas några funktioner?
• Skapas den avsedda ökade tryggheten för den äldre samt den anhörige
• Hur upplevs balansen mellan trygghet och personlig integritet?

Resultat

Användarresultaten delades upp utifrån teknisk, fysisk och social miljö.

Fördelar
• Stort engagemang/många värdefulla idéer
• Nya användningsområden
• Att upptäcka aspekter bortom själva lösningen
• Att ifrågasätta gällande stereotyper

Utmaningar
• Att hitta testpersoner
• Att informera/utbilda/installera
• Att hålla testpersonernas intresse vid liv
• Att samla in synpunkter
• Att hantera oväntade förändringar
• Att hantera tekniska problem/support

PromenAtour

Att efter sjukdom, operation, skada genom olycka idrott eller dylikt börja motionera med möjlighet att vila närhelst behov uppstår. PromenAtouR är lösningen.

Målgruppen är dee som behöver REHAB och de som trots någon permanent svaghet (t.ex. balans) vill kunna promenera fritt i naturen. Friheten att kunna promenera var som helst trots behovet av att göra vilopauser när- och var som helst. Ett steg mellan snobbkäpp och rollator. Det är anmärkningsvärt att även en rehabpatient kan få den skarpa effekten av muskelträning i händer, armar, rygg, ben, hjärta, lungor och dessutom få en viktig och resligare hållning.

Arne 88 år, titulerar sig själv som uppfinnare och entreprenör. Han har suttit hemma i sitt kök och själv monterade detta hjälpmedel.

Genomförande
Arne ville nå ut till målgruppen äldre och/eller funktionsnedsatta och deltog därför i forsknings- och innovationslägenheten på Ängen i samband med en av våra Öppna Visningar. Intresset var stort och Arne hade fullt upp med att demonstrera sin uppfinning. Arne deltog dessutom tillsammans med Smarta äldre i montern på Seniorfestivalenmässan hösten 2014. Även här var intresset stort.

Resultat
Arne säljer idag sin lösning via en återförsäljare och arbetar kontinuerligt för att förbättra och utveckla produkten.

Bestic

Bestic är ett äthjälpmedel som vänder sig till personer som drabbas av sjukdom eller skada som gör att man inte kan äta själv.

Vanliga användare av Bestic är personer med olika neurologiska skador som exempelvis MS, Polio, ALS, Parkinson, CP eller ryggmärgsskada. Bestic beskrivs som en robotarm med en sked längst ut som är lättmanövrerad. Det finns idag ett antal styrdon för att manövrera Bestic, exempelvis joystick eller en platta med fem knappar.

Genomförande
Då det finns behov av att enklare styra Bestic har företaget tagit fram ett nytt styrsätt där en enda knapp kan göra olika saker. Man ville nu prova om denna knapp upplevdes som enkel att använda och sökte därför hjälp med att hitta personer som kunde testa styrdonet.

Under hösten 2013 genomfördes en test det här styrdonet i forsknings- och innovationslägenheten på Ängen. 5 personer deltog i tester och intervjuer om hur de upplevde styrdonet.

Resultat
Testet och intervjuerna visade sig vara mycket positiva och resultatet blev att den nya knappen/nya styrdonet patenterades.

Implementering av Servohandsken – hälsoekonomisk studie

Genomförande
Servohandsken är ett krafthjälpmedel som idag används av personer som p.g.a av ett svagt grepp eller svag handstyrka inte kan lyfta, bära, greppa själva i den utsträckning  som de behöver eller vill. Nedsatt styrka kan bero på olika faktorer bl.a. ålderssvaghet, neurologiska sjukdomar, muskelsjukdpomar, reumatologiska sjukdoma eller skada genom olycka.

Vi vill undersöka hur Servohandsken används och upplevs av äldre personer som idag behöver stöd för att klara sig själva. Hur deras livskvalitet påverkas och hur deras självständighet och oberoende utvecklas.

Målgrupp: Äldre personer från 60 och uppåt, män och kvinnor. De kan bo hemma eller på äldreboende.

Parallellt görs idag en omfattande klinisk studie av Servohandsken på Universitetssjukhuset i Örebro. Denna vill vi komplettera med kortare användningsstudier där användbarhet, synpunkter och förslag dokumenteras. Vi ställer inga krav på att följa kliniska forskningsriktlinjer utan kommer att använda resultatet i vår vidareutveckling av den befintliga produkten och marknaden. Resultatet kommer också att hjälpa oss att förstå på villket sätt och i vilka situationer som SErvohandsken optimalt stöttar individen i ADL situationer och dens påverkan på självkänsla och egenvärde.

Inom ramen för Smarta äldre genomfördes en hälsoekonomisk studie av och med Mikael Svensson, Handelshögskolan Örebro universitet, för att se hur handsken påverkade individen ur ett ADL-perspektiv. Studien gjordes på de personer som deltar i den kliniska studie som pågår parallellt via Universitetssjukhuset. Övrig stöttande aktör, utöver Smarta äldre, är Robotdalen.

Resultat
Det slutgiltiga resultatet av den hälsoekonomiska studien har ännu inte avslutats.

Interaktiv strokerehabilitering på distans

Smarta Äldre samverkar med ett projekt som Robotdalen, tillsammans med flera starka parter, driver projektet STRADA ”Interaktiva distanslösningar för genomförande och uppföljning av strokerehabilitering i hemmiljö”.

I projektet utvecklas modern kommunikationsteknologi som ger patienter med stroke bättre stöd i sin rehabilitering. Målsättningen är att patienter med stroke, mellan ordinarie träning vid hembesök eller på vårdinrättning, ska kunna träna motoriska funktioner hemma med stöd av den teknik som utvecklas inom projektet. Detta kan både ske genom att patienten tränar på egen hand med hjälp av datorstödda övningar eller genom att patienten tränar tillsammans med rehabiliteringsterapeut som finns på distans via videokonferens.

Genomförande
Inom projektet har en teknisk prototyp utvecklats i nära samarbete med representanter för patienter, närstående och rehabiliteringspersonal. Fram till och med oktober 2014 testades teknikens användbarhet inom strokerehabilitering i en pilotstudie med 10-20 patienter (tre olika grupper av patienter). Installation och första testning hos patient gjordes.

Teknikutveckling: Under det gångna året (2016) har det arbetats fram en version 2 av systemet. Tillsammans med IUS innovation har man vidareutvecklat övningarna avseende innehåll och utseende. Den nya versionen har nu ett antal övningar vars utformning (till utseendet) går att likna vid kommersiella speltillämpningar. Den del av systemet som gör det möjligt för vårdgivaren att planera och följa upp övningar har även denna vidareutvecklats. Detta tillsammans med Alkit Communications.

Studier under 2015: Under 2015 avslutade Danderyds sjukhus en genomförbarhetsstudie av version 1 på 15 patienter. Resultaten och erfarenheterna från denna studie har använts i arbetet med att ta fram version 2 av systemet. Smarta Äldres roll var att hitta former för hur tekniken som utvecklas i projektet ska kunna testas inom landsting och kommun i Örebro län. Detta resulterade i tre tester av STRADA som fanns utplacerat på Skebäcksgårdens dagrehab, Ängens dagrehab samt Rostahemmet i Örebro under första halvan av 2015. De synpunkter som inkommit har lett till förändringar i träningsprogrammet. Smarta äldre har också gett input kring kommersialiseringsmöjligheter.

Resultat

Testen av STRADA i Örebro har resulterat i: 

  • Datorbaserade individanpassade träningsprogram
  • Videokommunikation och möjlighet till kontinuerlig kontakt med patienten
  • Patienten kan antingen träna själv eller med rehabpersonal på distans (via video
  • Sensorteknik – rörelsemätning under träning
  • Stöd för uppföljning och planering av träning inklusive sammanställning och visualisering av träningsresultat


Planerade och pågående studier:
 Danderyds sjukhus har sökt forskningsmedel hos Vetenskapsrådet för en klinisk studie under 2017. Även andra parter som önskar kan komma att involveras i denna. De tre systemen i Örebro har uppdaterats till version 2 och vi undersöker här möjligheter att arbeta vidare med att ta fram förslag på övningar/spel som fokuserar på vardagsaktiviteter.

Kommersialisering: Under det gånga året har Jan Erik Hedborg arbetat tillsammans med de involverade företagen för att ta fram en kommersiell plan avseende den kommande produkten. Samtal med olika partners och finansiärer har inletts. En demonstrationsfilm och produktblad på STRADA har producerats för spridning på marknaden.

Viktiga insatser som återstår innan STRADA är redo att lanseras på marknaden är klinisk studie för att fastställa klinisk- och hälsoekonomisk evidens, utökning av övningar, dokumentation och CE (MDD) klassning.  Målsättningen är att finna en finansiell och kommersiell partner som med fördel är etablerad på vårdmarknaden. Detta för att påskynda försäljningen och därmed öka chanserna att bli en framgångsrik leverantör av interaktiva rehabiliteringstjänster på distans. Robotdalen kommer fortsätta att verka för både teknisk utveckling och ytterligare marknadsaktiviteter.

Digital signering av läkemedel

Genomförande
Appvas Medication and care support system (MCSS) är ett system utvecklat i nära samarbete med personalgrupper på särskilda boenden. Syftet har varit att ersätta dagens manuella papperslistor med modern teknik för att ge medarbetaren stöd att göra rätt. I Sverige signeras årligen ca 100 miljoner medicindoser. MCSS skapar spårbarhet, visar verkligt utfall, genererar data för verksamhetsutveckling och verksamhetsförbättring och framförallt en påminnelse om ordinerad insats inte utförs i tid för att säkerställa adekvat patientsäkerhet.

Signeringslistan skapas digitalt med utrymme för instruktioner och kopplas ihop med delegeringskrav. Medarbetarnas delegeringar finns i systemet och är sökbara på bland annat titel, person och typ. Omvårdnadspersonalen signerar insatsen på en mobil enhet (läsplatta eller telefon) med tydliga instruktioner om insatsens genomförande. Stöd för kontrollräkning av narkotika mm.

Målgrupperna är särskilda boenden och hemsjukvård.

Kundvärdet omfattas av att man mäter verksamhetens hela genomförande och inte bara avvikelser och eller brister, vilket skapar en enorm möjlighet att lära av de goda exemplen och arbeta med kontinuerliga förbättringsinsatser för såväl brukaren som utföraren.

MCSS utvärderas sedan november 2013 på Mikaleigården i Örebro. Systemet möjliggör daglig uppföljning att medicinering getts på rätt sätt. Detta är en klar förbättring mot de pappersblanketter som använts tidigare och som kunde följas upp först flera veckor efter signering. Tester har också gjorts i ett hemvårdsområde (Norrby hemvård med 4 st omvårdnadsgrupper, sjuksköterskor och arbetsterapeuter).

Resultat
Med erfarenheter från pilotomgången på Mikaeligården går man nu vidare och installerar systemet på fler boende i Örebro kommun.

Kontaktperson Cecilia Lundberg, Örebro (cecilia.lundberg (a) orebro.se eller
Ulrika Kjellberg, Appva AB (ulrika.kjellberg ( a) appva.se)

 

Metod för att mäta trygghet

Jan 2014 – Dec 2014, Länsförsäkringars forskningsfond
Forskare: Annica Kristoffersson, Ella Kolkowska, Amy Loutfi
Partners: Örebro universitet, Örebro kommun, Alfred Nobel Science Park

Vid marknadsföring produkter som tagits fram för att stödja äldre i att bo kvar hemma används ofta begrepp såsom att de ökar tryggheten. Men vad är då trygghet? Enligt Socialstyrelsen innefattar trygghet såväl fysiska, psykiska som existensiella aspekter. Ofta är det lättare att beskriva vad som får oss att känna oss otrygga. I detta projekt gjordes ett försök att mäta tryggheten vid användande av sensornätverket HOMEbasic från Abilia.

HOMEbasic installerades hos sju äldre män med självupplevda minnessvårigheter under en period av ca fem månader. Samtliga män bodde med sina fruar varav två fortfarande arbetade, deras män hade en analog minnestavla innan projektet startade. Data samlades in genom ett antal enkäter som mäter olika aspekter som kan kopplas till trygghet och/eller användbarhet samt genom att intervjua varje person totalt fyra gånger. Det var svårt att mäta trygghet, enkäterna visade på små och varierande förändringar över tid. Flera personer menade på att dessa förändringar inte berodde på HOMEbasic utan på andra faktorer. Den data som samlats in handlar om användbarhet, vad som är bra med systemet och vad som kan förbättras.

Resultat

Såväl testpersoner som anhöriga föredrar digital kalender framför analog motsvarighet

  • tryggt att kunna se vilka aktiviteter som kvitterats
  • enkelt att lägga in upprepade aktiviteter
  • inga irriterande ljud
  • två testpersoner har MEMOplanner idag

men kalendern behöver släckas ner nattetid. Det finns också önskemål om att kunna styra vad andra kan se i kalendern.

Önskemål om sensorpåminnelser i mobilen

  • man kan vara borta när det larmar
  • anhöriga vill veta att det gått larm

Spissensorn som finns i flera kommersiella sensornätverk är för stor för att få plats i lådan under spishällar. Inget behov av information om att dörren är öppen, bara om den är låst eller ej. Räckvidden mellan router och MEMOplanner behöver utökas.

Anhöriga önskar tillgång till mer information från sensornätverket, t ex loggfunktion för användning av micro och medicinering.

Utvärdering av kraftgenererande hjälpmedels betydelse för personer med nedsatt styrka i hand – Klinisk studie

Genomförande
Ett nytt hjälpmedel, den s.k. Servohandsken (Soft Extra Muscle Glove; www.bioservo.com), är ett kroppsburet krafthjälpmedel som är designat för att se ut, och vara smidigt, som en handske samtidigt som det kompenserar och tillför den rätta mängden handkraft när användaren behöver ett starkare grepp. En tidigare pilotundersökning av personer med arbetshinder beskriver hur den greppstärkande handsken kan ge både ökad greppstyrka och reducerad smärta. Det finns dock ingen vetenskaplig studie över vilken betydelse ett krafthjälpmedel som Servohandsken kan ha för personer med neurologisk sjukdom. Syftet är därför att studera effekten av Servohandsken för personer med nedsatt handstyrka på grund av multipel scleros eller myopati.

Målgrupp: Personer som har ett svagt grepp men tillräcklig rörelseförmåga för att öppna och sluta handen. I första hand kommer vi att undersöka betydelsen av handsken för personer med MS eller myopati.

Kundvärde: Resultatet av studien förväntas belysa effekten av ett kraftgenererande hjälpmedel för personer som har MS eller myopati. Genom publicering av resultatet kommer förskrivare och andra intressenter att få kunskaper som kan leda till att hjälpmedlet med större säkerhet kan förskrivas till de personer som bäst behöver det. Detta kan leda till ytterligare studier vilket i förlängningen kan ha betydelse för fler personer med svaga grepp, som t ex personer med reumatisk sjukdom. Studien har initierats av företaget Bioservo som har utvecklat produkten, och kommer att genomföras i samarbete med dem. Resultaten kan få betydelse på nationell nivå för i vilken utsträckning ett hjälpmedel som Servohandsken ska förskrivas till patientgrupperna. Resultatet förväntas även få spridning internationellt genom publicering av resultaten.

Undersökningen görs i form av en forksningsstudie. Studien är godkänd av etikprövningsnämnden i Uppsala. Personer som medverkar i studien får genomföra tre handfunktionstester, fylla i två enkäter och svara på några frågor om vad man har svårighet att göra pga sin svaga hand. Samma sak kommer sedan att upprepas två eller tre gånger, om en och om två eller tre månader. Det tar ca 60 minuter vid varje tillfälle. Antingen så kommer personen att få börja med att prova handsken, då får man göra testen sammanlagt fyra gånger, eller så kommer personen att få prova handsken om en månad, och då får man göra testen sammanlagt tre gånger. Utprovningen av handsken tar ca en timme, därefter får man komma tillbaka en gång i veckan i tre veckor för uppföljning av hur det går med handsken och göra justeringar om det behövs.

Excite och GiraffPlus

Jul 2010 – Dec 2013 (AAL-projektet ExCITE)
Jan 2012 – Dec 2014  (FP7-projektet GiraffPlus)

Örebro universitet, Örebro kommun och Region Örebro län har tidigare samverkat kring testning och utveckling av Giraffen som kortfattat kan beskrivas som ”Skype on wheels”. Produkten riktar sig till äldre som kan röra sig fritt i bostaden och ändå kommunicera med den som anslutit till Giraffen och styr den via ett datorprogram.

I ExCITE testades Giraffen i totalt 21 hem i Italien (Rom), Spanien(Malaga) och Sverige(Örebro) för att samla input kring vad som behövde förbättras för att sådan teknik ska kunna användas i hemmiljöer. Projektet ledde bland annat till följande förbättringar:

  • Information om vem som ringer på skärmen
    • Möjlighet att välja om man vill svara eller inte på inkommande samtal
  • Flera accessnivåer (t ex larmoperatörer ska alltid kunna komma in)
  • Höj och sänkbar kamera/skärm (sitt-/ståhöjd)
  • Assisterad dockning
  • Night-vision

I GiraffPlus låg fokus på att bygga ett sensornätverk i vilket olika sensorer samlar in information om aktiviteter och fysiologiska data. Giraffen används för att stimulera social interaktion. Projektet satte användarna i fokus, därför testades olika prototyper av GiraffPlus systemet i totalt 15 hem i Italien(Rom), Spanien(Malaga) och Sverige(Örebro). Smarta Äldre var avgörande för att hitta testpersoner i Sverige och att bibehålla kontakt med dessa personer.

Projektet vilket fick stor uppmärksamhet på EU-kommisionen valde att göra en pressrelease och film med en utav testpersonerna (Nonna Lea).

Furhat

Furhat Robotics AB i samarbete med Robotdalen och Smarta äldre utvärderar hur den sociala roboten Furhat skulle kunna användas i kognitiva sammanhang. 

Genomförande
Smarta äldre har identifierat experter/kompetenser inom vårt nätverk och målet är nu att definiera vad som krävs för att lyckas med Furhat Kognition (och då i första hand med inriktning på barn och ungdomar med kognitiva utmaningar). Fokus under hösten 2015 låg på att:

– Definiera områden för Furhat att fokusera på
– Diskutera (och ev fastslå) hypoteser kring förväntade effekter av att använda Furhat

Under hösten-15 genomfördes 2 st workshops/fokusgrupper med deltagare från såväl Örebro kommun som Region Örebro län (Habliteringen). Intresse fanns från Habiliteringen att fortsätta diskussioner för att ev komma fram till ett användningsområde där en ev test kan genomföras. Detta ledde till en separat workshop med hela barnhabiliteringen under våren 2016. Där enades man om att vilja fortsätta arbetet och ytterligare en workshop genomfördes i juni 2016.

Workshopen i juni 2016 hade deltagare från Neuropsykologiska teamet, Furhat samt Robotdalen. Syftet med träffen var att ge Furhat Robotics ett underlag för vad som behöver utvecklas för att Furhat ska bli ett bra stöd i habiliteringsvården.

Sammanfattningsvis kom man fram till följande:
– Furhat kan vara ett bra verktyg för att lära sig regler för social interaktion (t ex träna småprat) samt för att utveckla strategier för att klara vardagen
– Viktigt att ge terapeuten möjligheten att bättre ta meta-rollen
– I ett första steg utvecklas lämpligen lösningar där en enskild brukare kommunicerar med Furhat (singel-interaktion)
 
Nästa planerade steg:
Vi kom fram till att det finns  två träningssituationer som bör prioriteras.
– “3-i-en”: Furhat tittar på föremål på stora skärmen. Brukare ska förstå/se vad Furhat tittar på (joint attention), och får sedan frågan vad Furhat tänker/känner (läsa av känslor).
– Mall för singel-interaktion för att öva småprat
 
Furhat-teamet fick i uppdrag att ta fram en utvecklingsplan för dessa två situationer (inkl tidsplan och budget), och återkommer när detta kommit på plats.

Produktutveckling och anpassning av Multi Trolley för individer med funktionshinder

Genomförande
Att säkerställa funktionalitet och användarvänlighet med produkten Multi Trolley Standard för personer med nedsatt rörlighet och funktionshinder.
Stärka Självständighet och Integritet i hantering av möbler och sängar i hemmiljö och som arbetsuppgift i en anställningen som t.ex. vaktmästeri och möbelhandlare.
www.multitrolley.se

Målgrupp: Personer med nedsatt rörlighet och funktionshinder.
Kundvärde: Personer med funktionshinder och med nedsatt rörlighet ”kan själva” hantera möbler och annat i hemmet. Om personen är mycket funktionshindrad kan t.ex. den personliga assistenten hantera detta åt användaren.
Samhällsnyttan: Att en person ”kan själv” på ett ergonomiskt och säkert sätt utföra dett vilket är livskvalitetshöjande!

Företaget ville samverka med organisationer som har Testbädd (t.ex. Smarta äldre, Hjälpmedelscentraler, etc.) och med deras fokusgrupper, användare och personal för att identifiera problem och behov av produkten. Utifrån resultaten ville man sedan anpassa produkten för att uppfylla identifierade behov samt
verifiera resultatet.

Resultat
Smarta äldre initierade ett möte/referensgrupp med aktuella personer/funktioner, som tillsammans med Multi Trolley, och utifrån ett antal frågor, gav en sammanfattande bild av hur och om man trodde att produkten var av intresse. Utöver det fungerade Smarta äldre som ett bollplank i framtagandet av ett enkätunderlag. Dock oklart om företaget fick så pass mycket underlag att man ändrade/utvecklade sin produkt.